Svetstabeller för plast
Välj metod, material, diameter och godstjocklek för att visa den relevanta svetstabellen. Tabellen kan läsas direkt här eller skrivas ut som ett arbetsdokument för svetsplatsen.
Alla värden på webbplatsen är riktvärden. Maskintillverkarens samt rör- och rördelstillverkarens anvisningar gäller alltid, och svetsförband ska utföras av utbildad personal i enlighet med gällande standarder (t.ex. DVS 2207). Holm & Holm friskriver sig från allt ansvar för svetsförband som utförs baserat på tabellerna här.
Protokollfält till protokollet (valfritt)
Fyll endast i det du vill ha med på den utskrivna etiketten. Fälten ändras beroende på den valda metoden, och tomma fält skrivs ut som tomma rader så att de kan fyllas i för hand på plats.
Stumsvetsning, PE (PE80/PE100), Ø110 mm
Valt: Ø110 mm · SDR 11 · väggtjocklek ca 10,0 mm · standard: DVS 2207-1
Recept för Ø110 mm · SDR 11 · e 10,0 mm
- P1 · t1: Förvärmning med angivet tryck - rörändarna pressas mot spegeln tills vulsten är ca 1,5 mm hög Svetstryck: 471 N.
- P2 · t2: Värmemättning med reducerat tryck: 100 sek (1:40) · 10 x e - trycket sänks så att värmen kan tränga in i rörväggen utan att pressa ut smält material
- t3: Omställningstid – tiden från att spegeln avlägsnats och rörändarna avlastas tills rörändarna åter är i kontakt. Får maximalt vara <8 sek - och ska helst ske så snabbt som möjligt, då ytan annars svalnar och fogen försvagas.
- t4: Tryckuppbyggnad - svetstrycket byggs upp jämnt igen upp till P3, utan att smält material pressas ut. Får maximalt ta <8 sek.
- P3 · t5: Svets- och kyltid under tryck - rörändarna hålls samman med P3-tryck tills fogen har svalnat: >570 sek (9:30) Svetstryck: 471 N.
- Dragtrycket P0 (det tryck som precis kan flytta maskinens spännkäft och röret; mäts vid varje sammansättning) läggs till alla tryckinställningar. Diagrammet är schematiskt och inte i skala.
Hur stort får P2 vara? P2 är anliggningstrycket under uppvärmningen och behöver bara vara tillräckligt stort för att hålla rörändarna säkert mot spegeln. Därför är P2 inte ett fast tal: DVS 2207-1-tabellerna anger ett värde som beror på maskin, diameter och godstjocklek (ofta omkring 1 bar på manometern, mer vid stora godstjocklekar), medan ISO 21307 beskriver P2 som det tryck som precis upprätthåller kontakten med spegeln. Använd värdet från maskinens egen tabell, och kom ihåg att släptrycket P0 läggs till enligt maskinens tryckkarakteristik. Blir P2 för högt pressas smält material ut och vulsten blir för stor.
Beräkningsunderlag: ändyta A = 3,142 mm² (Ø110 mm, e 10,0 mm). Svetskraften är P1/P3-trycket x arealen (0.15 N/mm²). Arean är ringarean enligt DVS 2207-1 (A = PI x s x (d - s)), som är identisk med PI/4 x (D2 - (D - 2e)2).
- Spänn fast rören: spänn fast rören i maskinens spännbackar - uthäng = väggtjocklek + 1 cm, avrundat uppåt till närmaste hela cm, dvs. ca. 2 cm för den valda godstjockleken (10,0 mm).
- Förbered rörändarna: ta bort smuts och fett, planhyvla båda rörändarna, kontrollera planhet och ovalitet.
- Kontrollera och registrera släptrycket (drag pressure) - släptrycket (P0) kan anges ovan och läggs till svetstrycket.
- Ställ in maskinen: Svetskraft P1/P3 471 N vid vald dimension. Spegeltemperatur: 200-220 °C. Det beräknade svetstrycket kan kontrolleras mot tryckkarakteristiken som levererades med maskinen vid den senaste kalibreringen.
- Anlägg (t1): för rörändarna mot spegeln med värmningstrycket P2, tills vulsten är ca 1,5 mm hög. t1 är inte en fast tid - vulstmåttet avgör när det har värmts upp tillräckligt. Vulstmåttet är ett ungefärligt värde - det är upp till dig att bedöma när vulsten har rätt bredd.
- Uppvärmning (t2): 100 sek (1:40) · 10 x e vid reducerat tryck (anliggning), så att värmen tränger in i rörväggen utan att pressa ut smält material.
- Omställning: ta bort spegeln och stäng maskinen med inställt tryck. Omläggningstiden är tiden från det att trycket avlastas tills rörändarna åter är i kontakt - max. 8 sek och helst så snabbt som möjligt, eftersom rörändarna annars kyls ned och skarven försvagas.
- Svetstid och kyltid: minst 570 sek (9:30) - tidigaste tidpunkt då trycket får avlastas. Låt därefter fogen kyla vidare innan spännbackarna lossas och lägg aldrig provtryck på en varm fog.
Vid en omgivningstemperatur under +5 °C kräver DVS 2207-1 väderskydd, enhetlig rörtemperatur och provsvetsar; det finns ingen generell numerisk justering av tiderna.
Så här är kyltiden beräknad: DVS 2207-1 anger kyltiden som ett intervall per godstjocklek (t.ex. 15,5-24 min för e 12-19 mm). Vi visar intervallets lägsta värde, alltså den kortaste tiden och därmed den tidigaste tidpunkten då maskinen får avlastas. Andra tabeller anger ofta ett värde i mitten av eller över intervallet, och därför kan de visa t.ex. 17-19 min för samma rör. Efter tryckavlastning ska fogen kyla vidare till omgivningstemperatur innan den lyfts, belastas eller tryckprovas. Väljs ISO 21307 (lågtrycksprocedur), beräknas tiden som e + 3 min för e under 18 mm och justeras ca 1 % per °C från +20 °C.
Obs! På maskiner med WeldControl och CNC guidar maskinen dig genom dessa steg, och beroende på typ ställer den in tryck och temperatur åt dig utifrån de valda parametrarna.
Värdena gäller för det valda röret ((PE (PE80/PE100), Ø110 mm, SDR 11, e 10,0 mm). Utskriften med utskriftsknappen kan användas som arbetsdokument på plats.
Visuell kontroll efter svetsning: svetsvulstens bredd
För Ø 110 mm med godstjocklek 10 mm, avläs (minsta godstjocklek 9 mm) en tillåten vulstbredd V på 8-11 mm, mätt utvändigt på röret efter avslutad kyltid.
| Min. väggtjocklek för röret (mm) | Tillåten vulstbredd V (mm) |
|---|---|
| 2 | 3-5 |
| 3 | 4-6 |
| 4 | 4-7 |
| 5 | 5-8 |
| 6 | 6-9 |
| 8 | 7-10 |
| 9 | 8-11 |
| 11 | 9-12 |
| 13 | 10-14 |
| 16 | 11-15 |
| 18 | 12-16 |
| 19 | 12-18 |
| 22 | 13-18 |
| 24 | 14-19 |
| 27 | 15-20 |
| 30 | 16-21 |
| 34 | 17-22 |
| 40 | 18-23 |
| 45 | 20-25 |
| 50 | 22-27 |
| 55 | 24-30 |
| 60 | 26-32 |
| 65 | 28-36 |
Tabellen avläses som minsta godstjocklek: gå upp i tabellen till närmaste tabellvärde som är lika med eller under den uppmätta godstjockleken – t.ex. ger en uppmätt godstjocklek på 10 mm raden 9 mm och därmed en tillåten vulstbredd på 8-11 mm. Vid användning av formstycken (och rör mot formstycke) utökas toleransen med +/- 1 mm. Källa: Holm & Holm, "Vulstbredde ved stuksvejsning" (holm-holm.dk).
Bedöm fogen visuellt: båda vulstarna ska vara jämna, lika breda och symmetriska runt om, och V-spåret mellan vulstarna ska ligga över svetsens yttre yta längs hela omkretsen. Ett spår som når in i själva rörväggen är ett tecken på för högt svetstryck. Missfärgning (brun/gulnad vulst) är ett tecken på för hög spegeltemperatur eller för lång uppvärmningstid.
Din rad i tabellen
| Godstjocklek e (mm) | Värmeelement (°C) | Vulsthöjd ca (mm) | Värme-/utjämningstid (s) | Omställning max. (s) | Tryckuppbyggnad max (s) | Kylning min (min) | Svetskraft P1/P3 ca. (N) |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 10,0 mm | 200-220 | 1,5 | 70 sek (1:10) - 120 sek (2:00) | 6-8 | 6-8 | 9,5-15,5 | 471 |
Väggtjockleken 10,0 mm ligger inom tabellens intervall 7-12 mm. Hela tabellen visas nedan.
| Godstjocklek e (mm) | Värmeelement (°C) | Vulsthöjd ca (mm) | Värme-/utjämningstid (s) | Omställning max. (s) | Tryckuppbyggnad max (s) | Kylning min (min) | Svetskraft P1/P3 ca. (N) |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| upp till4.5 | 200-220 | 0,5 | upp till 45 | 5 | 5 | 6,5 | 114 |
| 4.5-7 | 200-220 | 1,0 | 45 sek - 70 sek (1:10) | 5-6 | 5-6 | 6,5-9,5 | 282 |
| 7-12 | 200-220 | 1,5 | 70 sek (1:10) - 120 sek (2:00) | 6-8 | 6-8 | 9,5-15,5 | 450 |
| 12-19 | 200-220 | 2,0 | 120 sek (2:00) - 190 sek (3:10) | 8-10 | 8-11 | 15,5-24 | 690 |
| 19-26 | 200-220 | 2,5 | 190 sek (3:10) - 260 sek (4:20) | 10-12 | 11-14 | 24-32 | 928 |
| 26-37 | 200-220 | 3,0 | 260 sek (4:20) - 370 sek (6:10) | 12-16 | 14-19 | 32-45 | 1,165 |
| 37-50 | 200-220 | 3,5 | 370 sek (6:10) - 500 sek (8:20) | 16-20 | 19-25 | 45-61 | 1,363 |
| 50-70 | 200-220 | 4,0 | 500 sek (8:20) - 700 sek (11:40) | 20-25 | 25-35 | 61-85 | 0 |
| 70-90 | 220 +/- 10 | 4,5 | 700 sek (11:40) - 900 sek (15:00) | 25-30 | 35 | 85-109 | 0 |
| 90-110 | 220 +/- 10 | 5,0 | 900 sek (15:00) - 1.100 sek (18:20) | 30-35 | 35 | 109-133 | 0 |
| 110-130 | 220 +/- 10 | 5,5 | 1.100 sek (18:20) - 1.300 sek (21:40) | max. 35 | 35 | 133-157 | 0 |
Tryck: vulstbildning och sammanfogning P1/P3 = 0,15 +/- 0,01 N/mm2, värmning P2 = 0,01 N/mm2. Källa: NTG Plastik, PE100 Butt Fusion Field Guide (DVS 2207-1). Godstjocklek över 30 mm / Ø över 630: se tilläggsbladet DVS 2207-1 Beiblatt 2 (220 +/- 10 °C, temperaturkontroll på 8 punkter). Svetskraften är beräknad som P1/P3-trycket multiplicerat med rörets ringarea (A = PI/4 x (D2 - (D - 2e)2)), vilket är samma area som DVS 2207-1:s A = PI x s x (d - s), med den valda diametern och områdets mitt; omvandla till manometertryck enligt maskinens tryckkarakteristik. Ringarean är den korrekta arean: om man i stället räknar PI x D x e (yttre omkrets), blir kraften ca. 10 % för hög - för Ø160 SDR 11 ger det 1.101 N mot 1.000 N vid 0,15 N/mm2. Intervallen är standardens egna värden: Uppvärmningstiden är 10 x e (godstjocklek i mm) i sekunder, så intervallet gäller för hela radens godstjockleksintervall. Det exakta värdet för den valda godstjockleken finns i receptet och i "Din rad i tabellen" ovan..
Varför avviker siffrorna från andra tabeller? Tabellen visar DVS-standardens intervall (t.ex. värmning 120-190 sek för godstjocklek 12-19 mm), medan maskin- och leverantörstabeller ofta anger ett enda värde för just sin maskin (t.ex. 146 sek värmning och 17-24 min kylning för Ø160 SDR 11). Kyltiden visas som intervallets lägsta värde eftersom det är den tidigaste tidpunkten maskinen får avlastas. Svetskraften beräknas på den faktiska ringytan A = PI/4 x (D2 - (D-2e)2), vilket är identiskt med DVS 2207-1:s A = PI x s x (d - s); om man räknar PI x D x e blir kraften ca 10 % för hög. Den valfria svetsvinkeln ökar arean med 1/cos av snittvinkeln – det är en geometrisk beräkning som DVS 2207-1 inte anger någon formel för, så den måste alltid vägas mot tillverkarens anvisningar. Släptrycket P0 är maskinberoende och läggs till som manometertryck. Godstjocklekarna följer Holm & Holms tabell enligt EN 12201-2 / EN 1555-2:2025.
Tillämpliga regler: DVS 2207-1 (stumsvetsning), DVS 2207-4 (extrudersvetsning), DVS 2207-3 (varmgassvetsning). Tabellerna är rekommendationer; rörtillverkarens anvisningar och DVS 2207-reglerna gäller alltid.
Branschstandarder
Plastsvetsning är internationellt reglerat. De tekniska DVS-reglerna och EN/ISO-standarderna är den gemensamma bas som tillverkarnas anvisningar och nationella utgåvor utgår ifrån. Om du vill ha säkra, dokumenterbara fogar över märkesgränserna är svetsning enligt DVS/EN/ISO alltid en bra utgångspunkt – med tillverkarens tabell som ett komplement för maskin och system.
Klicka på en kort beskrivning för att läsa mer om den enskilda standarden och om det rör sig om en gällande standard eller ett vägledande dokument.
Aktiva tekniska regler (DVS)DVS 2207-serienTyska tekniska regler för svetsning av termoplaster och källan till de flesta svetstabeller inom branschen, inklusive tabellerna på denna sida.
DVS 2207-1: stumsvetsning av PE-rör (PE80/PE100). Den fastställer proceduren med de fyra faserna, spegeltemperatur, tryck och tider, och utgör grunden för maskininställningar och dataloggning.
DVS 2207-3 (trådsvetsning/hetgassvetsning) och DVS 2207-4 (extrudersvetsning): handtrådsvetsning och extrudersvetsning, vanligen för skivor, tankar och reparationer.
DVS 2207-11 (PP), DVS 2207-12 (PVC-U/PVC-C) och DVS 2207-15 (PVDF): samma princip för de industriella materialen. Materialtillverkarna anger DVS 2207-serien som det dokumenterade underlaget för sina egna svetstabeller.
DVS 2207-14 (publicerad oktober 2026): spegelvärmebockning av PP- och PE-skivor – relevant för tank- och skivarbete där arbetsstycken bockas istället för att stumsvetsas.
DVS 2207-reglerna är tekniska regler, inte formella standarder, men de är branschledande och det hänvisas direkt till dem i tillverkarnas svetsrutiner och i ISO-arbete.
Aktiva internationella standarderISO 12176 och ISO 21307Internationella standarder för utrustning och procedurer som gäller över varumärkes- och landsgränser.
ISO 12176-1: utrustning och procedurer för stumsvetsning av PE-tryckrör - definierar maskinernas krav och de procedursteg som en godkänd anläggning måste följa.
ISO 12176-2: elektromuffsvetsning - krav på kopplingar, styrboxar och procedurer, inklusive streckkodsläsning. Obs: ISO 12176-2 håller på att revideras (slutgiltigt utkast på väg); den här sidan följer den aktuella utgåvan tills en ny utgåva publiceras.
ISO 12176-3: utrustning för muffsvetsning med värmeelement (värmedorn och muffar) - motsvarigheten till DVS 2208-1-verktygen internationellt.
ISO 21307: stumsvetsning av PE (amerikansk praxis) - används t.ex. vid gränsarbete mot amerikanska projektspecifikationer. ASTM F2620 är den motsvarande amerikanska procedurguiden som amerikanska rörtillverkare vanligen hänvisar till.
Om den internationella standarden används som grund kan dokumentationen återanvändas över landsgränser och maskinmärken, utan att vara låst till en enda tillverkares system.
Aktiva europeiska standarder (EN) med danska utgåvorDS/EN 12201 och DS/EN 1555Produktstandarderna för PE-tryckrör för vatten och gas. DS-versionen är den danska utgåvan av EN-standarden.
EN 12201: tryckrörssystem i PE för vattenförsörjning; EN 1555: detsamma för gas. Kopplingar följer seriens del 3, och elektromuffdelar omfattas här. SS-EN 12201-serien publicerades i en ny utgåva 2024 (EN 12201:2024), vilken ersätter föregående utgåva – kraven för svetsning och parametrar är oförändrade för PE80/PE100.
Gasrör: EN 1555-2:2025 (rör - material, mått, godstjocklekar och toleranser) ersätter EN 1555-2:2021, som har dragits tillbaka. Den nya utgåvan ändrar inte svetsparametrarna för PE80/PE100, men godstjocklekar och toleranser ska avläsas i 2025 års utgåva. Den internationella motsvarigheten är ISO 4437-2:2026, som ersätter ISO 4437-2:2024.
DS/EN-utgåvan är det nationella danska antagandet av EN-standarden: innehållet är identiskt, endast förordet och språket är danska.
Rör med DS/EN-märkning kan svetsas enligt DVS 2207-1 / ISO 12176-1 utan omprovning av parametrarna, så länge materialet är PE80/PE100.
Aktiv teknisk regel (DVS)DVS 2208Användning, kontroll och kalibrering av maskiner för spegelsvetsning.
Beskriver hur stumsvetsmaskiner (spegel- och slädesmaskiner) manövreras, kontrolleras och kalibreras, inklusive temperaturmätning på värmeelementet.
DVS 2208-1 definierar mått och typer för värmeverktyg för muff-/dornsvetsning: Typ A för vanliga rörändar och Typ B för maskinellt kalibrerade rörändar – kravet på Typ B är dokumenterat i tillverkarnas verktygsdokumentation, och verktyget finns i båda typerna.
Dokumenterade svetsar kräver maskiner som är kontrollerade och kalibrerade i enlighet med DVS 2208; moderna styrenheter lagrar parametrarna automatiskt och kan tillhandahålla ett svetsprotokoll.
Aktivt certifierings- och intygsschema (INSTA)INSTA-CERT (kalibrering och verifiering)Internordiskt intygsformulär för periodisk verifiering och kalibrering av stumsvetsmaskiner.
INSTA-CERT är ett internordiskt intygsprogram för periodisk verifiering och kalibrering av stumsvetsmaskiner. Maskinen verifieras vanligtvis var 12:e månad av en tillverkargodkänd och ackrediterad kalibreringspartner, och intyget kan visas upp vid tillsyn.
Kräver beställaren intyget ska det tillhandahållas. Dokumentation av kalibrering enligt ISO 12176-1 eller DVS 2208 är den normala grunden i de flesta projekt.
Aktiva europeiska standarder (EN) med danska utgåvorDS/EN 13244 och DS/EN 12666Produktstandarderna för PE-rör för avlopp, spillvatten och andra trycklösa applikationer.
EN 13244: PE-rör för dränering, avlopp och trycklösa avloppssystem; EN 12666: rörsystem i PE för trycklös dränering och avlopp. De danska DS/EN-utgåvorna är de nationella antagandena.
Avlopps- och kloakrör i PE svetsas med samma metoder och samma DVS 2207-1-tabellunderlag som tryckrör; rörleverantörerna anger EN-standarderna tillsammans med DVS-baserade svetsinstruktioner.
Observera att godstjocklekar och SDR-intervall för dräneringsrör kan skilja sig från tryckrör: kontrollera alltid rörets egen standardmärkning innan värden från tryckrörstabellerna används.
Aktiva provningsstandarderProvning av fogar: ISO 13953, ISO 13954 och EN 12814Standarder för mekanisk provning för att dokumentera kvaliteten på fogarna.
ISO 13953: dragprovning av stumsvetsade PE-förband; ISO 13954: skalprovning av elsvetsade och stumsvetsade förband.
SS-EN 12814-serien: dragprovning av svetsade termoplastiska förband i allmänhet – används även för varmlufts- och extruderförband samt för godkännandeprovning inom industri.
Oberoende laboratorier och rörtillverkare använder dessa provningar för typgodkännande och kvalitetskontroll; om det råder tvekan om huruvida en svets har utförts korrekt är provning enligt dessa standarder det dokumenterbara beviset.
Aktiva tekniska regler (DVGW, Tyskland)DVGW W 400-2 och DVGW-reglernaTyska gas-/vattenregler för utförande och kontroll av svetsar – citeras ofta i leverantörsinstruktioner utöver DVS.
DVGW W 400-2 och G 400-2 beskriver utförandet av plastsvetsar och tryckprovningar på vatten- och gasledningar; reglerna hänvisas till direkt i till exempel avklämnings- och tryckprovningsprocedurer.
DVGW-arbetsblad kräver dokumenterad personalbehörighet och kalibrerad utrustning, och de anger den tryckprovningsprocedur som många danska entreprenörer för vidare i sina specifikationer.
Aktiv nationell standard (NEN)NEN 3650 (Nederländerna)Nederländsk standard för rörledningssystem för gas och vatten - ställer kompletterande krav på utförande, provning och dokumentation utöver EN-standarderna.
NEN 3650 är den nationella standarden för rörledningar för gas och vatten i Nederländerna och består av ett antal delar som bland annat omfattar PE-rörledningars förläggning, svetsning, provning och drift.
En NEN-EN 12201 är innehållsmässigt identisk med EN 12201; de skärpta kraven kommer från själva NEN 3650, som holländska beställare typiskt skriver direkt i kontrakten tillsammans med krav på svetsprocedurer, personalkvalifikation och provtryck.
Aktiv svensk praxisregel (Svensk Byggtjänst)Anläggnings AMA (Sverige)Svenskt beskrivnings- och praxisverk för anläggningsarbeten - fastställer krav på kvalifikation, dokumentation och kontroll vid t.ex. PE-svetsning i svenska upphandlingar.
Anläggnings AMA (aktuell utgåva Anläggning 23) är inte en svetsstandard, utan det generella branschverket som svenska beställare i praktiken specificerar sina tjänster efter - inklusive krav på svetsning, provning, loggning och dokumentation på PE-rörledninger.
Svenska projekt pekar vanligtvis på SS-EN-standarderna för rör och rördelar kombinerat med Anläggnings-AMA för utförandet, så att svetsningen utförs enligt DVS 2207-1/ISO 12176 i övrigt.
Aktiva nationella antaganden av EN-standardernaSS-EN, NS-EN, SFS-EN och UNI EN (nationella EN-antaganden)Svenska, norska, finska och italienska utgåvor av de europeiska standarderna - innehållet är identiskt med EN, endast språk och förord är nationaliserade.
SS-EN (Sverige), NS-EN (Norge), SFS-EN (Finland) och UNI EN (Italien) är de nationella antagandena av EN 12201, EN 1555 och EN 13244 – på samma sätt som DS/EN i Danmark.
Prefixet ändrar inte kraven: en rör- eller rördelsfog som är svetsad enligt DVS 2207-1/ISO 12176-1 uppfyller kraven i alla utgåvor så länge materialet är PE80/PE100. Nationella tilläggsregler (t.ex. Anläggnings AMA i Sverige) kan dock ställa kompletterande krav på utförande och dokumentation.
Aktiv teknisk regel (DVS)DVS 2205 (behållare och apparater)Grundvalen för svetsning vid tank-, kärl- och apparatbyggande i termoplaster.
DVS 2205 omfattar material och konstruktion av behållare och apparater i termoplaster; extrudering och hetgassvetsning av skivor och tankar dokumenteras vanligtvis mot detta underlag tillsammans med DVS 2207-3/-4.
Extrudertillverkarna anger parametrar enligt DVS 2207-4 och hänvisar till industriapplikationer där DVS 2205 definierar kraven på fogarna.
Gällande EU-direktiv (lag, inte en standard)2006/42/EG (maskindirektivet)EU-maskindirektivet: krav på maskinsäkerhet, CE-märkning och försäkran om överensstämmelse – gäller även för stum- och elektromuffsvetsmaskiner.
Maskindirektivet 2006/42/EG är tvingande lagstiftning, inte en standard: en maskin får först säljas och tas i bruk i EU när den uppfyller de grundläggande kraven i bilaga I, är CE-märkt och levereras med en försäkran om överensstämmelse samt en bruksanvisning på användarens språk.
Den omfattar även plastsvetsmaskiner: stumsvetsmaskiner, elektromuffsvetsar, extruders och varmluftsverktyg måste ha dokumenterade riskbedömningar och skyddsåtgärder.
Observera: maskindirektivet ersätts av maskinförordningen (EU) 2023/1230, som gäller från den 20 januari 2027 – kraven förs i stort sett över, men utrustning dokumenteras i enlighet med förordningen från och med då.
Harmoniserade standarder (t.ex. EN 60204-1 för elutrustning på maskiner) används som praktisk nyckel för att uppfylla direktivets krav - direktivet anger "vad", standarderna anger "hur".
Praxis baserad på ISO 12176 och DVS 2207-1Spårbarhet och ISO-kompatibel dataloggningISO-kompatibel spårbarhet: varje svets dokumenteras med maskin, parametrar, operatör och datum i ett definierat dataformat.
ISO 12176-1 och -2 definierar dataposter för stumsvetsning och elektrosvetsning (elektrofusion), och DVS 2207-1 kräver att parametrarna registreras. "ISO-kompatibel" spårbarhet innebär att svetsjournalen följer dessa definierade fält - inte tillverkarens stängda format.
Ett fullständigt svetsprotokoll innehåller vanligtvis maskin- och verktygs-ID, rördata (material, diameter, SDR), måttparametrar (temperatur, tryck, tider) samt resultaten per fas, operatör och tidsstämpel.
Formatet gör protokollen läsbara oberoende av maskinmärke: filer från en styrenhet kan importeras och kvalitetssäkras med annan programvara, och hela rörledningssträckan kan dokumenteras som helhet.
Vid schakt- och byggnadsarbete är spårbarhet ofta ett krav från beställaren; svetsrapporter i ISO/DVS-format är dokumentation som kan verifieras oberoende av maskintillverkaren.
ISO 12176-serien har också en del om kodning och spårbarhet (ISO 12176-4). Kontrollera delnummer och utgåva i standardkatalogen innan den hänvisas till i ett kontrakt.
Aktiva regler och standarder för personalkvalificeringDVS 2212-1 och EN 13067 (svetsarkvalificering)Dokumentation för att den enskilda svetsaren är utbildad och provad i just den metod som svetsas med.
DVS 2212-1: utbildning och provning av plastsvetsare. Svetsaren provas i de metoder som utförs i praktiken, och kvalifikationen ska förnyas med jämna mellanrum.
EN 13067: europeisk standard för kvalificering av personal som svetsar termoplast. Används när entreprenören ska dokumentera svetsare på projekt utanför Tyskland och Danmark.
I praktiken efterfrågar beställare både maskinkalibrering (ISO 12176-1/DVS 2208) och svetsarkvalificering. Journalen bör därför kunna visa vem som utförde fogen och vilken kvalificering personen hade.
Aktiva internationella produktstandarderISO 4427 och ISO 4437Internationella standarder för PE-tryckrör för vatten och gas – de globala parallellerna till EN 12201 och EN 1555.
ISO 4427 täcker PE-ledningssystem för vattenförsörjning, ISO 4437 motsvarande för gas. Delarna omfattar rör, kopplingar och systemets lämplighet. ISO 4437-2:2026 (rör) har publicerats i oktober 2026 och ersätter ISO 4437-2:2024.
Standarderna används i projekt utanför EU och i leverantörskedjor där rör och rördelar kommer från flera länder.
Svetsparametrarna ändras inte: PE80/PE100 svetsas fortfarande enligt DVS 2207-1 eller ISO 12176-1/ISO 21307, medan ISO 4427/ISO 4437 fastställer vad röret ska tåla.
Aktiva internationella standarderISO 9080, ISO 12162 och ISO 1167 (materialklassificering)Grunden till att ett rör kallas PE 80 eller PE 100: långtidshållfasthet, klassificering och tryckprovning.
ISO 9080: extrapolering av långtidsdata för rör, så att hållfastheten kan bestämmas utöver den uppmätta perioden.
ISO 12162: klassificering av termoplastmaterial utifrån MRS (minimum required strength). PE 100 betyder MRS 10 MPa, PE 80 betyder MRS 8 MPa.
ISO 1167: provning med internt tryck, som dokumenterar att rör och fogar håller det beräknade trycket över tid. Det är dessa data som SDR- och PN-beteckningarna bygger på.
Används när en kund frågar varför PE 100 kan belastas mer än PE 80 vid samma godstjocklek.
Aktiva europeiska standarder (EN)EN 12201-5 och EN 1555-5 (systemets lämplighet)Dokumentation för det samlade systemet - inte bara den enskilda fogen.
Del 5 i serierna beskriver systemets lämplighet (fitness for purpose): hur rör, rördelar, fogar och drift dokumenteras samlat för vattensystem (EN 12201-5) och gassystem (EN 1555-5).
För den utförande innebär det att svetsjournal, provtryck och kalibrering hänger samman som en samlad dokumentation - inte som lösryckta bilagor.
Aktiv teknisk regel (DVS)DVS 2202-1 (bedömning av svetsade fogar)Materialgrunden för bedömningen: vilka fel i och omkring svetsfogen som är acceptabla och vilka som kräver omsvetsning.
DVS 2202-1 beskriver imperfektioner i svetsade förband i termoplaster och är den gemensamma referensramen för hur ett färdigt förband bedöms: foggeometri och svetsvulst, förskjutning och vinkelfel, porer och inneslutningar, bindningsfel samt ytfel i och i anslutning till fogen.
Regeln används som felkatalog på arbetsplatsen: den hjälper till att skilja mellan kosmetiska förhållanden som inte påverkar styrkan och fel som innebär att förbandet måste skäras ut och svetsas om.
DVS 2202-1 är bedömningen – inte provningsmetoden. Vid tveksamhet kompletteras den med förstörande provning enligt DVS 2203-serien eller ISO 13953/13954/13955, samt med tryckprovning av den färdiga ledningen.
Används när ett förband ska godkännas eller avvisas med hänvisning till en regel snarare än en magkänsla, t.ex. vid mottagningskontroll eller när beställaren kräver en dokumenterad bedömning.
Kontrollera utgåva och delnummer i standardkatalogen innan regeln hänvisas till i ett kontrakt – DVS-serien uppdateras löpande.
Aktiv teknisk regel (DVS)DVS 2203 (provning av svetsade fogar)Provningsgrunden: drag-, böj- och skalprovning av svetsade fogar, som används för procedurprovning och kontroll.
DVS 2203-serien beskriver mekaniska provningar av svetsade förband i termoplaster. Provningarna visar om förbandet har den förväntade styrkan och ett segt beteende snarare än en spröd brottyta.
Draghållfasthetsprovning visar brottgräns och brottbild; bockningsprovning visar om det finns bindningsfel eller spröda zoner i fogen; skalprovning används i synnerhet på elrostmuffförband och på tunna detaljer.
Provningen används i två sammanhang i praktiken: som procedurprovning när en svetsprocedur eller en ny maskin ska godkännas, samt som stickprovs-/mottagningskontroll på det utförda arbetet, där ett provstycke skärs ut eller ett referensförband svetsas.
Resultatet dokumenteras tillsammans med svetsjournalen: parametrar, provningstyp, brottbild och bedömning. Journalen visar vad som svetsades, provningen visar vad förbandet håller för.
Provningen ändrar inte svetsparametrarna – den kontrollerar dem. Parametrarna kommer fortsättningsvis från DVS 2207-serien eller tillverkarens tabell.
Aktiva provningsstandarderISO 13955 och ISO 13956 (kompletterande provningar)Flera provningstyper för dokumentation av fogar, utöver ISO 13953 och ISO 13954.
ISO 13955: bockprovning av svetsade PE-fogar, som visar om fogen har en jämn övergång utan spröda zoner.
ISO 13956: provning av svetsade termoplastfogar, som kompletterar de övriga proven när ett projekt kräver flera dokumentationsformer.
Kontrollera alltid beteckning och utgåva i standardkatalogen, eftersom serien uppdateras löpande.
Aktiv europeisk standard (EN)EN 1610 (provning av avloppsledningar)Provning av trycklösa avlopps- och kloakledningar när fogarna har utförts.
EN 1610 beskriver provning av avloppsledningar med vatten eller luft innan ledningen tas i bruk, och kompletterar DS/EN 805 som gäller tryckrör för vattenförsörjning.
Provningen är beställarens dokumentation för att fogarna är täta; resultatet bör bifogas svetsjournalen.
Aktiva branschkrav (Norge och Storbritannien)NORSOK M-621 och WIS 4-32-08/4-32-14 (branschkrav)Särkrav från offshore och brittisk vattensektor när projektet kräver det.
NORSOK M-621 ställer krav på polymerer och svetsning på norska offshoreanläggningar, typiskt med skärpta krav på materialval och dokumentation.
WIS 4-32-08 och WIS 4-32-14 är den brittiska vattensektorns specifikationer för PE-rör och svetsade fogar; de används i upphandlingar i Storbritannien vid sidan av EN-standarderna.
Kraven ändrar inte svetsproceduren, men de ställer vanligtvis extra krav på provning, spårbarhet och personal.
Inte en standard – informativt dokumentDS/INF 70-6Ett informativt vägledningsdokument från Dansk Standard, inte en del av standardsamlingen.
INF-publikationer är informativa: de beskriver praxis och erfarenhet, men de är inte standarder och gäller inte som krav.
DS/INF 70-6 är därför inte ett dokument att svetsa efter; det faktiska underlaget för stumsvetsning av PE är DVS 2207-1 och ISO 12176-1.
Dokumentet nämns här eftersom det förekommer i den danska debatten om kalibrering av svetsmaskiner – men dess status är vägledande, inte en standard.
Nationella standarder i utvalda länder
EN-standarderna är innehållsmässigt identiska i alla EU/EÖS-länder, men ges ut nationellt med ett prefix. Tabellen visar de nationella utgåvorna och utvalda nationella regler i de länder som våra språkversioner täcker. Kontrollera alltid den gällande nationella utgåvan för det konkreta projektet.
| Land | Nationellt prefix | Typiska standarder och regler |
|---|---|---|
| Danmark | DS | DS/EN 12201, DS/EN 1555, DS/EN 13244, DS/INF 70-6 |
| Tyskland | DIN | DIN EN 12201, DIN EN 1555, DVS 2207, DVGW W 400-2 och G 400-2, DVGW GW 332 |
| Sverige | SS | SS-EN 12201, SS-EN 1555, SS-EN 13244, Anläggnings AMA (praxisregel) |
| Norge | NS | NS-EN 12201, NS-EN 1555, NS-EN 13244 |
| Finland | SFS | SFS-EN 12201, SFS-EN 1555, SFS-EN 13244 |
| Nederländerna | NEN | NEN-EN 12201, NEN-EN 1555, NEN 3650 (rörledningssystem för gas och vatten) |
| Italien | UNI | UNI EN 12201, UNI EN 1555, UNI EN 13244 |
| Spanien | UNE | UNE-EN 12201, UNE-EN 1555, UNE-EN 13244 |
| Storbritannien | BS | BS EN 12201, BS EN 1555, WIS/IGN (vattenverkens specifikationer) |
| Ukraina | ДСТУ | ДСТУ EN 12201, ДСТУ EN 1555 |
Prefixet ändrar inte kraven: en SS-EN 12201 är innehållsmässigt samma EN-standard som DS/EN 12201. Nationella tilläggsregler (t.ex. DVGW i Tyskland och NEN 3650 i Nederländerna) kan dock ställa skärpta krav på utförande och provning.
Bockradier för PE-rör och svetsning nära böjar
Bockradierna nedan är vägledande minimivärden för kallbockning av PE-rör utan inre tryck. Ju kallare röret är, desto styvare blir materialet, och desto större måste radien vara. Rörtillverkarens egna anvisningar gäller alltid.
| Temperatur | Rekommenderad minsta bockradie (d = rörets ytterdiameter) |
|---|---|
| +20 °C och varmare | ca 20 × d |
| +10 °C | ca 25 × d |
| 0 °C | ca 30-50 × d |
| Under 0 °C | minst 50 × d |
Värdena är vägledande branschriktlinjer, inte standardmått. Böj aldrig en svets medan den fortfarande svalnar, och följ rörtillverkarens tabell för den konkreta rörtypen och SDR-klassen.
Försiktighetsåtgärder vid svetsning i eller nära bockade rörsträckor
- Svetsa alltid på en rak rörsträcka och håll avståndet från böjen som rörtillverkaren anvisar – typiskt flera gånger rörets diameter.
- Svetsa aldrig på en sträcka som står under bockningsspänning: spänningen kan belasta fogen medan den svalnar.
- Räta ut eller bocka något först när fogen har svalnat helt; DVS 2207-1 tillåter endast lätt korrigering inom det tillåtna bockradieområdet.
- Kontrollera ovaliteten efter att röret har bockats eller rätats ut innan elsvetsning utförs: ett ovalt rör ger felaktigt ringavstånd och en svag svets.
Väderlek och miljöförhållanden: regn, fukt, blåst och kyla
Tabellernas tider och temperaturer gäller endast när förhållandena kring fogstället är under kontrol. DVS 2207-serien förutsätter att arbetsstycken, maskin och svetszon är skyddade mot regn, snö, drag och direkt sol samt att de faktiska förhållandena kan dokumenteras. Gränserna för omgivningstemperatur och vind följer den gällande utgåvan av standarden och tillverkarens anvisningar – kan förhållandena inte bringas under kontroll ska arbetet skjutas upp eller flyttas inomhus.
| Förhållande | Inverkan på fogen | Så skyddas fogen |
|---|---|---|
| Regn och piskande regn | Vatten i svetszonen förångas i smältan och orsakar porer och kallsvetsning – särskilt kritiskt vid elmusetssvetsning. | Svetsa inte i regn eller snö. Använd tält eller väderskydd, torka rörändar, kopplingar och verktyg, och töm ut vatten ur mantelrör och muffar. |
| Fukt och kondens | Kalla rör i ett varmt tält eller i solsken bildar kondens på några minuter. Fukt på spegeln ger dålig värmeöverföring. | Förvara rör torrt och under tak, lyft upp dem från marken, täpp till rörändarna och låt kalla arbetsstycken acklimatisera sig. Torka av omedelbart före uppvärmning. |
| Blåst och drag | Vinden kyler spegel och rörändar ojämnt så att tiderna inte stämmer, och för in damm och sand i smältan. | Sätt upp vindskydd mot den dominerande vindriktningen, rikta inte en öppen rörände mot vinden och skärma av spegeln när den flyttas. |
| Kyla och frost | PE blir styvare och sprödare, arbetsstyckena är svårare att runda av, hydraulolja och batterier blir tröga, och snö i klämmor och svetszon förstör fogen. | Låt maskinen värma upp, håll arbetsstycken och verktyg fria från snö och is, hantera rören försiktigt och belastningsavlasta inte fogen förrän den angivna kyltiden har löpt ut. |
| Värme och direkt solljus | Ett rör som ligger till hälften i solen blir varmt på ena sidan, vilket leder till ovalitet och ojämn smältfront. | Skärma av arbetsstycken och maskin mot sol, lägg inte rör som ska svetsas i solen, och flytta arbetet om lufttemperaturen överstiger vad proceduren tillåter. |
Iordningställ arbetsplatsen innan arbetet påbörjas
- Välj tält eller presänning som ger både lä och torrt skydd, och se till att vatten inte kan rinna in över botten. Underlaget ska vara plant och bärkraftigt så att maskinen inte sjunker eller glider.
- Ventilation krävs: PVC-U frigör saltsyra och kräver utsug, och en generator får aldrig köras i ett stängt tält på grund av kolmonoxid.
- Säkra elförsörjning och kabeldragning mot vatten, och använd arbetsbelysning så att vulst, smältfront och smuts kan ses i tältet och under vinterhalvåret.
- Ange lufttemperatur, väder och skyddsåtgärder i protokollfälten så att fogen kan dokumenteras – även om arbetet avbröts av vädret och återupptogs.
Den fullständiga genomgången finns i artikeln Väder och miljöförhållanden: regn, fukt, blåst och kyla vid plastsvetsning.