Avklämning (squeeze-off) av PE-rör och skyddsmantlade rör

När används avklämning (squeeze-off)?

Avklämning – på engelska squeeze-off – är en metod för att stänga en PE-ledning som är i drift medan arbete utförs på den: Ett klämverktyg plattar till röret mellan två klämbalkar tills flödet stoppar. Metoden används typiskt vid reparationer, montering av kopplingar eller flytt av avstick på gas- och vattenledningar av PE80 och PE100.

Avklämning skiljer sig från klemmelukning, som endast används för tillfälligt skydd av rörändar utan tryck. Vid avklämning är ledningen under driftstryck, och därför ställs det strängare krav på verktyg, rörtyp, personal och dokumentation.

Användningsområdet styrs av tillverkare och regelverk: För gasledningar av PE80/PE100 täcker DVGW GW 332 typiskt driftstryck upp till 4 bar; för vattenledningar följs nätägarens regler och de aktuella produktanvisningarna. Kontrollera alltid att både rör och verktyg är godkända för den konkreta uppgiften innan du klämmer.

Skyddsmantlade rör: ta bort manteln (peelable layer) före avklämning

Skyddsmantlade rör – t.ex. PE100-RC med påsprutat eller koextruderat skyddsskikt – får aldrig klämmas med manteln på. Skyddsskiktet har en annan tjocklek och materialegenskap än kärnröret, och om det kläms med plattas skikten ut ojämnt: klämman kan inte sluta tätt, deformationen blir oförutsägbar och kärnröret kan ta skada.

Därför tas den skalbara manteln (peelable layer) bort över hela klämzonen före avklämning – och med god marginal utöver klämbalkarnas bredd på båda sidor, så att verktyget endast greppar om själva kärnröret. Använd ett lämpligt skala-/skrapverktyg för manteln och lämna en ren, slät övergång så att klämbalkarna inte skär i kanten på manteln.

Regeln är fast i regelverket: DVGW GW 332 (och tillhörande verktygsanvisningar) kräver att den applicerade manteln (peelable-skiktet) tas bort i klämzonen innan röret kläms av. Själva kärnröret behandlas därefter som ett vanligt PE-rör: ytan i klämzonen kontrolleras efteråt enligt beskrivningen i avsnittet om efterbehandling.

Inställning av stoppklossar efter SDR

Stoppklossarna (anslagen) är det som gör avklämningen kontrollerbar: De begränsar hur långt klämbalkarna kan platta ihop röret, så att deformationen passar till just rörets väggtjocklek – alltså dess SDR-klass. Ett SDR 11-rör med tjock vägg och ett SDR 17-rör med tunn vägg får inte klämmas ihop lika mycket, och verktyget måste vara godkänt för båda klasserna om det ska användas till båda.

Ställ in stoppklossarna efter den väggtjocklek som anges på röret (kontrollmät vid behov), enligt verktygstillverkarens tabell och DVGW GW 332. Kläm aldrig utöver inställningen, och kontrollera före användning att stoppklossarna sitter stadigt och inte är slitna eller justerade av andra.

Klämzonen ska vara ren och utan bucklor, och klämman ska sitta på en rak rörsträcka med gott avstånd till svetsar, kopplingar och tidigare klämställen. Tillverkarna anger typiskt minst ett visst antal gånger rörets diameter till dessa ställen; de exakta värdena följer verktygs- och rörtillverkarens anvisningar.

Återrundning (re-rounding) och efterbehandling

När arbetet är slutfört släpps klämman kontrollerat (avlastning), och röret återrundas (re-rounding): Ovaliteten återställs med ett lämpligt återrundningsverktyg (rerounding-klämma) tills röret är runt igen – se artikeln om genrundingsværktøj. Ett ovalt rör ger dåliga förutsättningar för efterföljande svetsning eller koppling.

Efter återrundning kontrolleras klämzonen: ytan ska vara hel, utan sprickor, avskalningar, blankstötar eller varaktiga spår. Klämställen markeras med specialtejp ("Squeeze off applied") om det inte svetsas en muff över stället efteråt – så att ingen klämmer på samma ställe igen; ett avklämt ställe är endast avsett för en avklämning.

Det får inte svetsas eller monteras kopplingar på själva klämzonen: området är deformerat och lämpar sig inte för sammanfogning. Beakta dessutom tillverkarens minsta avstånd från klämstället till närmaste svets eller koppling.

Standarder och regelverk: DVS och DVGW GW 332

DVGW GW 332: det tyska arbetsbladet om avklämning (Abquetschen) av gasledningar av PE80 och PE100 – huvudreferensen för krav på verktyg, stoppklossar, mantelborttagning, klämzoner, upprepad klämning och efterkontroll. Används i praktiken även utanför Tyskland som fackmässig referensram.

DVS-regelverket (t.ex. DVS 2207-1 för stumsvetsning och tillhörande DVS-faktablad) behandlar konsekvenserna för efterföljande svetsning: ingen svetsning på klämzoner, skrapning av oxidskikt och kontroll av ovalitet före svetsning.

DS/EN 12132: europeisk standard om avklämning av PE-rör (principer, klämbalksgeometri och provningskrav för verktyg).

Rör- och verktygstillverkarnas anvisningar: de konkreta stoppmåtten, SDR-intervallen, klämtiderna och avstånden följs alltid för den aktuella kombinationen av rör och verktyg. Endast utbildad personal med godkänt verktyg utför avklämning, och arbetet dokumenteras som övrigt röravstängningsarbete.

Stop, aksler og spændedele

Værktøjets stop er en sikkerheds- og funktionsdel: De fastlægger den maksimale klemning og må aldrig fjernes, justeres eller omgås. Aksler, spindler og spændebolte i klemmeværktøjet er ligeledes producentafgjorte. Der findes ingen generisk standard for anbefalet akseldiameter på tværs af fabrikater; værdierne skal tages fra det konkrete værktøjs monteringsvejledning.

Kontroller værktøjet inden brug: stop skal sidde stift, gevind og spindler skal være intakte og letgående, og klemmefladerne skal være rene og uden skarpe kanter, der kan skære røret. Beskadigede spændedele betyder, at værktøjet skal tages ud af drift.

Kapperør: fjern kappen (peelable layer) inden afklemning

Kapperør - fx PE100-RC med påsprøjtet eller koekstruderet beskyttelseslag - skal aldrig klemmes med kappen på. Beskyttelseslaget har en anden tykkelse og materialeepenskab end kernerøret, og klemmes det med, flades lagene uens ud: klemmen kan ikke lukke tæt, deformationen bliver uforudsigelig, og kernerøret kan tage skade.

Derfor fjernes den peelable kappe over hele klemmezonen før afklemning - og med god margen ud over klemmebåndenes bredde på begge sider, så værktøjet kun griber om selve kernerøret. Brug et egnet kappeafskrabnings-/stripningsværktøj, og efterlad en ren, glat overgang, så klemmebåndene ikke skærer i kanten af kappen.

Regeln är fastställd i regelverket: DVGW GW 332 (och tillhörande verktygsanvisningar) kräver att den påsatta manteln (peelbart skikt) avlägsnas i klämzonen innan röret kläms av. Själva kärnröret behandlas därefter som ett vanligt PE-rör: ytan i klämzonen kontrolleras i efterhand enligt beskrivningen i avsnittet om efterbehandling.

Genopretning (re-rounding) og efterbehandling

Når arbejdet er overstået, frigives klemmen kontrolleret (aflastning), og røret genoprettes (re-rounding): Ovaliteten bringes tilbage med et egnet genrundingsværktøj (rerounding-klemme), indtil røret er rundt igen - se artiklen om genrundingsværktøj. Et ovalt rør giver dårlige forudsætninger for enhver efterfølgende svejsning eller fitting.

Efter genrunding kontrolleres klemmezonen: overfladen skal være hel, uden revner, afskalninger, blankstød eller varige spor. Klemmesteder markeres med specialtape ("Squeeze off applied"), hvis der ikke svejses en muffe hen over bagefter - så kan ingen klemme samme sted igen; et afklemmet sted er kun beregnet til én afklemning.

Der må ikke svejses eller monteres fittings på selve klemmezonen: området er deformeret og egner sig ikke til sammenføjning. Overhold desuden producentens minimumsafstand fra klemmestedet til nærmeste svejsning eller fitting.

Standarder og regelværk: DVS og DVGW GW 332

DVGW GW 332: det tyske arbejdsblad om afklemning (Abquetschen) af gasledninger af PE80 og PE100 - hovedreferenceen for krav til værktøj, stopklodser, kappefjernelse, klemmezoner, gentagen klemning og efterkontrol. Bruges i praksis også uden for Tyskland som faglig referenceramme.

DVS-regelværket (fx DVS 2207-1 for stuksvejsning og de tilhørende merkmeld) behandler konsekvenserne for efterfølgende svejsning: ingen svejsning på klemmezoner, afskrabning af oxidlag og kontrol af ovalitet inden svejsning.

DS/EN 12132: europæisk standard om afklemning af PE-rør (principper, klemmebåndgeometri og prøvningskrav til værktøj).

Rör- och verktygstillverkarens anvisningar: de konkreta stoppmåtten, SDR-intervallen, klämtiderna och avstånden ska alltid följas för den aktuella kombinationen av rör och verktyg. Endast utbildad personal med godkända verktyg får utföra avklämning, och arbetet dokumenteras på samma sätt som övrigt rörstängningsarbete.

Regelværk for rørlukning og prøvetryk

DS/EN 805: krav til vandforsyningsledninger, herunder prøvetryksmetode, holdetider og vurdering. Standarden er revideret (seneste udgave 2026) og omtaler nu eksplicit viskoelastiske rør som PE; lukninger og viderlag ved rørenderne skal være dimensioneret for prøvetrykket, hvilket netop er grunden til, at klemmeværktøj aldrig må bruges som prøvetryk-slukning.

DVGW W 400-2: tysk regelværk med detaljerede prøvetryksprocedurer for PE-ledninger (bl.a. kontraktionsmetoden); bruges ofte som praksisreference, også i Danmark.

DS/INF 70-6: dansk informativt vejledningsdokument om plastsvejsning i praksis; bruges som faglig referenceramme, ikke som standard.

Rör- och verktygstillverkarens anvisningar: de konkreta måtten för stopp, avstånd, SDR-godkännande och klämtid finns här, eftersom klämstängning inte omfattas av någon fabrikatövergripande produktstandard.