Material och förberedelse

Rördata: godstjocklek och vikt per SDR och PN

Slå upp godstjocklek och kg/m för PE- och PP-rör, och räkna själv när tabellen inte täcker din dimension.

SDR ger godstjockleken

Godstjockleken fås genom att dela ytterdiameter med SDR-värdet. Ett Ø63-rör i SDR 17 har alltså 63 dividerat med 17 = 3,7 mm som minsta godstjocklek. Sammanhanget och innebörden av PN förklaras i SDR, PN och rörklasser.

Vikten per meter följer av tvärsnittet: ett rör med ytterdiameter D och godstjocklek e väger ca pi x (D - e) x e x densitet. PE ligger runt 0,95 g/cm3 och PP runt 0,91 g/cm3, så PP-rör är lättare än PE-rör med samma mått.

Material	SDR	PN
PE 40	SDR 26 / 17 / 11	PN 2,5 / 4 / 6
PE 63	SDR 41 / 33 / 26 / 11	PN 2,0 / 2,5 / 3,2 / 8,0
PE 80	SDR 41 / 33 / 26 / 17,6 / 17 / 11 / 9	PN 2,5 / 3,2 / 4,0 / 6,0 / 6,3 / 10 / 16
PE 100	SDR 41 / 33 / 26 / 22 / 17 / 13,6 / 11 / 9 / 7,4 / 6	PN 4 / 5 / 6,3 / 8 / 10 / 12,5 / 16 / 20 / 25 / 32

Sambandet gäller vid 20 grader Celsius och 50 års livslängd. Använd alltid rörleverantörens uppgifter, eftersom blandningar och temperaturer flyttar gränserna.

PE-rör: godstjocklek och vikt

Tabellen visar de fyra SDR-klasser som används mest för vatten och tryckluft. Godstjockleken är minimivärdet och vikten är teoretisk kg/m för PE.

Ytterdiameter	SDR 26 gods	SDR 26 kg/m	SDR 17 gods	SDR 17 kg/m	SDR 11 gods	SDR 11 kg/m	SDR 9 gods	SDR 9 kg/m
Ø63	2,5 mm	0,48	3,8 mm	0,76	5,8 mm	1,10	7,1 mm	1,32
Ø75	2,9 mm	0,69	4,5 mm	1,07	6,8 mm	1,54	8,4 mm	1,85
Ø90	3,5 mm	0,97	5,4 mm	1,53	8,2 mm	2,23	10,1 mm	2,66
Ø110	4,2 mm	1,44	6,6 mm	2,28	10,0 mm	3,30	12,3 mm	3,96
Ø125	4,8 mm	1,85	7,4 mm	2,90	11,4 mm	4,27	14,0 mm	5,12
Ø140	5,4 mm	2,33	8,3 mm	3,64	12,7 mm	5,34	15,7 mm	6,43
Ø160	6,2 mm	3,05	9,5 mm	4,75	14,6 mm	7,00	17,9 mm	8,39
Ø180	6,9 mm	3,81	10,7 mm	6,00	16,4 mm	8,83	20,1 mm	10,60
Ø200	7,7 mm	4,72	11,9 mm	7,39	18,2 mm	10,90	22,4 mm	13,12
Ø225	8,6 mm	5,92	13,8 mm	9,38	20,5 mm	13,79	25,2 mm	16,60
Ø250	9,6 mm	7,34	14,4 mm	11,48	22,7 mm	17,03	27,9 mm	20,43
Ø280	10,7 mm	9,16	16,6 mm	14,43	25,4 mm	21,32	31,3 mm	25,66
Ø315	12,1 mm	11,67	18,7 mm	18,27	28,6 mm	27,04	35,2 mm	32,47
Ø355	13,6 mm	14,92	21,1 mm	23,26	32,2 mm	34,27	39,7 mm	41,27
Ø400	15,3 mm	18,70	23,7 mm	29,40	36,3 mm	43,53	44,7 mm	52,36
Ø450	17,2 mm	23,64	26,7 mm	37,26	40,9 mm	55,17	50,3 mm	66,28
Ø500	19,1 mm	29,16	29,7 mm	46,05	45,4 mm	68,04	55,8 mm	81,72
Ø560	21,4 mm	36,55	33,2 mm	57,66	50,8 mm	85,28	62,2 mm	102,11
Ø630	24,1 mm	46,31	37,4 mm	73,07	57,2 mm	108,02	70,0 mm	129,23

Teoretiska värden för PE vid ca 0,95 g/cm3. SDR 26 motsvarar PN 6,3, SDR 17 motsvarar PN 10, SDR 11 motsvarar PN 16 och SDR 9 motsvarar PN 20 för PE 100. Vikten varierar med toleranser och materialval.

PP-rör: godstjocklek och vikt

PP-rör anges oftare efter PN än efter SDR. Tabellen visar PN 10 och PN 16, vilket är de klasser som används för trycksatta installationer och för PP-rör i livsmedels- och processanläggningar.

Ytterdiameter	PN 10 gods	PN 10 kg/m	PN 16 gods	PN 16 kg/m
Ø63	5,8 mm	1,01	8,6 mm	1,41
Ø75	6,8 mm	1,41	10,3 mm	2,01
Ø90	8,2 mm	2,03	12,3 mm	2,87
Ø110	10,0 mm	3,01	15,1 mm	4,30
Ø125	11,4 mm	3,91	17,1 mm	5,53
Ø140	12,7 mm	4,87	19,2 mm	6,95
Ø160	14,6 mm	6,38	21,9 mm	9,40
Ø180	16,4 mm	8,07	24,6 mm	11,40
Ø200	18,2 mm	9,95	27,4 mm	14,10
Ø225	20,5 mm	12,60	30,8 mm	17,90
Ø250	22,7 mm	15,50	34,2 mm	22,10
Ø280	25,4 mm	19,40	38,3 mm	27,60
Ø315	28,6 mm	24,60	41,2 mm	31,40
Ø355	32,2 mm	31,20	-	-
Ø400	36,3 mm	39,60	-	-

PN 16 är inte standard över Ø315 i denna tabell. Vikten är teoretisk för PP vid ca 0,91 g/cm3, vilket gör den lägre än för ett PE-rör med samma mått.

Räkna ut vikten själv

Formeln är massa per meter = pi x (D - e) x e x densitet / 1000, när D och e anges i mm och densiteten i g/cm3. För ett Ø315-rör i SDR 11, där godstjockleken är 28,6 mm, ger detta pi x 286,4 x 28,6 x 0,95 / 1000 = ca 24,5 kg/m.

Vill du ha den totala vikten för en sektion multiplicerar du kg/m med längden och adderar kopplingarnas vikt. Vid lyft och transport är det den totala vikten som räknas, inte enbart vikten per meter.

Vad vikten har för betydelse vid svetsning

Godstjockleken bestämmer uppvärmningstid och svalningstid, och därmed hur länge fogen ska ligga orörd. Vikten avgör hur röret stöds upp så att fogen inte dras skev under avkylningen.

Vid stora dimensioner bidrar rörets egenvikt till att belasta fogen. Använd rullstöd eller stöttning, och lyft aldrig i den svetsade delen förrän svalningstiden har löpt ut. Svalningstiderna finns i svetsstabellerna.

För planering av lyft, transport och val av maskin är det också bra att känna till släpvikten på den maskin du använder. Den beskrivs i val av stumsvetsmaskin.

PE 80 och PE 100 i samma anläggning

PE 80 och PE 100 med samma diameter och godstjocklek kan stumsvetsas samman. Vid elsvetsning kan de kombineras när diameter är densamma, oavsett godstjocklek, förutsatt att kopplingen är godkänd för kombinationen.

Vid stumsvetsning måste däremot godstjockleken matcha, eftersom uppvärmning och tryck beräknas utifrån väggtjockleken. Om du är osäker på materialkombinationen kan du kontrollera den i vad som kan svetsas samman.